sädgås

Löpande kopior av brevväxling på nätverket Brevduvan angående sädgåsens status.

Hej alla!
Genom mina sammanstællningar i Fågelåret ær de ganska uppenbart att den både den svenska populationen av sædgås och fjællgås behøver føljas upp. Båda populationerna riskerar dø ut trots att øvriga gåsarter økar.

En sådan intressegrupp bør ha en bred sammansættning med forskare och vanliga skådare som intresserat sig før frågorna. Jag bistår gærna en sån grupp.

Vænliga hælsningar
Henrik Lerner

Låter nödvändigt.
Gåsräkningarna vid Tåkern i år har gett vid handen att endast högst 6 000
sädgäss har rastat vid sjön i år, att jämföra med de ca 50 000 - 60 000 som
räknades in på 80-talet.
Jag uppfattar det så, att sädgässen inte har ökat med motsvarande numerär på
andra rastplatser, utan att populationern de senaste åren har stagnerat
eller minskat och att hela Europas bestånd av skogssädgås kanske inte är
större än 60 -70 tusen exemplar idag mot kanske 200 000 för tjugo - trettio
år sedan.
Skulle det visa sig att detta är fallet så känns det oerhört vemodigt och
mycket prekärt för arten och i så fall måste man ta stora gemensamma grepp
inom EU och Ryssland för att bevara artens fortlevnad. Ett nödvändingt och
stort samarbete redan i starten måste här ske mellan Naturvårds-, Fågel-
och Jägararganisationer. En möjlig plattform för fortsatt nödvändigt hårt
arbete tycker jag mig kunna skönja här. Detta vore mycket positivt!

Gebbe Björkman

17 november 2009 - Andreas Uppstu

Hej!

Skogssädgåsfrågan (skogssädgås = Anser fabalis fabalis) har nyligen blivit omdiskuterad också på finska emaillistor. En forskare uppskattade att världspopulationen är idag 70-80 000 individer, vilket är ganska nära Gebbes estimation på 60-70 000 individer. Vidare uppskattades det att årligen skjuts det ca. 15 000 skogssädgäss i Europa. I Finland häckar det endast ca. 1500-2000 par skogssädgäss (antalet häckande par är dock svårt att uppskatta), men årligen skjuts det i medeltal 6000 sädgäss i landet. Rekordåret 2006, då ovanligt många gäss rastade i Finland p.g.a. speciella väderleksförhållanden, sköts det hela 11 200 sädgäss här. En del av dessa var dock tundrasädgäss och felbestämda bläsgäss (bläsgåsen är fridlyst här, fastän dess världspopulation är mycket större än skogssädgåsens). Förminskning av passlig häckningsbiotop (p.g.a. torvproduktion) anses vara en viktig faktor som påverkat stammen, men andelen skjutna fåglar är ju också stor. Jägare har hävdat att sångsvanen, som har ökat kraftigt, konkurrerar med sädgåsen (vissa jägare vill börja skjuta också sångsvanar), men sädgåsen har minskat också på områden där sångsvanen inte har ökat (enligt en medlem av den finska sädgåsgruppen).

Mvh,
Andreas Uppstu

Jag är chockad!

Som jag upplever detta, är skogssädgåsens framtid hotad på fullt allvar.
Avskjutningssiffrorna från Finland gör mig bestört och hur kan det då se ut
i Ryssland? Och hur ser det ut med skyddsjakten i Sverige? Och hur stort
mörkertal finns det totalt sett?

En otroligt snabb nedgång i totalpopulationen av skogssägås, Anser fabalis
fabalis, har tydligen ägt rum på endast ett par årtionden. Hur många känner
till eller har känt till detta? Varför har man inte reagerat och agerat. Hur
kan fri jakt och skyddsjakt av arten ha fått fortsätta i ett sånt prekärt
läge?
Parallellen till fjällgåsens fria fall för ett halv sekel sedan är uppenbart
likartad. Görs inget omedelbart är det risk för skogssädgåsens totala
utplånande inom ytterligare ett par årtionden. I slutet av 80-talet fanns
flera rastande och genomflyttande skogssädgäss vid Tåkern än dagens hela
världspopulation; för bara 20 år sedan - känn på det! Makabert är ordet!

Att skylla den ena artens nedgång på en annan arts uppgång (sädgås -
grågås ) är att göra det väldigt lätt för sig och med största säkerhet
ganska felaktigt. Orsakerna är säkerligen mycket mer komplexa än så (som
vanligt alltså) och människans verksamhet av olika typ är säkerligen en
mycket troligare förklaring.

Det är hög tid att vakna!
Det är hög tid att all jakt på skogssädgås omedelbart upphör inom hela EU
och Ryssland!
Det är dags för en totalagenda för att främja artens skyddande allt från
häckningsområden över rast- till övervintringsplatser!
Det är dags att alla organisationer med intresse i detta handlar omedelbart
och gemensamt drar åt samma håll.
Som medlem i SOF vill jag se ett omedelbart och konkret handlande samt ett
initiativ till samarbete med andra organisationer i ärendet!

Gebbe Björkman

Hej Gebbe,

kanske är det bra om du (eller kanske ännu bättre SOF) sammanställer
denna tragiska information
(om det nu är så alarmerande som det verkar) och skickar det vidare till
Artdatabanken som i sin tur kan lyfta frågan gentemot Miljödepartementet!?!

Allt gott
/Johan - som också vill se sädgäss i Sverige om 30 år

Johan Lind, Associate Professor
Centre for the Study of Cultural Evolution
and
Department of Zoology
Stockholm University

Jag har uppmärksammats om en diskussion på brevduvan rörande sädgåsen (och även fjällgåsen) i Sverige och vill därför passa på att komma med en del kommentarer rörande sädgåsen eftersom jag de senaste ca trettio åren bl.a. jobbat med sädgåsen i Sverige dels inom riktade sädgåsprojekt dels som ett led i de internationella gåsinventeringarna.

Inom ramen för Wetlands Internationals Goose Specialist Group ordnade jag i oktober en internationell konferens om gäss (den 12:e i ordningen) i Höllviken i Skåne. Under denna konferens med ca 100-talet internationella gåsforskare närvarande hade vi bl.a. en workshop som handlade främst om skogssädgåsen med tyngdpunkt på situationen i vår del av världen (föredragen kommer så småningom att publiceras i ett specialhäfte av Ornis Svecica).

Det är riktigt att populationen av skogssädgäss i Sverige har minskat under de senaste 15 åren. Detta framgår klart av de inventeringar som gjorts i oktober varje år sedan 1977. Inventeringarna finns tillgängliga på projektets hemsida och uppdateras regelbundet (om än ibland med viss eftersläpning beroende på sen inrapportering):

Det är emellertid svårt att från de svenska siffrorna dra slutsatser om totalbeståndet av skogssädgås eftersom vi inte vet hur många som finns i övriga delar av utbredningsområdet under hösten, även om den största delen av beståndet finns i Sverige i oktober. Visserligen har man bedrivit gåsräkningar i Tyskland länge, men som regel har man inte skilt på skogssädgåsen och tundrasädgåsen förrän de allra senaste åren. De senaste vintrarna har man dock räknat både i Sverige, Danmark, Tyskland och Polen och enligt den analys Thomas Heinicke och jag kommer att publicera i proceedings från gåsmötet är beståndet nu av storleksordningen 60000 - 70000 individ i januari. De toppar som finns under ett par år och som delvis sticker av från den nedåtgående trenden i de svenska oktobersiffrorna kan bero på tillfälligheter såsom att fler gäss flyttat norr om Östersjön en given säsong etc.

När det gäller situationen för den häckande svenska populationen har det aktualiserats under senare år att vi vet väldigt lite om dessa gäss. I samband med sudierna i Umedeltat för att utreda om Botniabanan påverkar gässen har märkningar startats i området och kan utnyttjas för att belysa även andra aktuella frågor. Under två säsonger har jag fått specialanslag från en privat fond för att studera de svenska sädgässen i norr. Dessa studier fortsatte under 2008 och 2009 med inventeringar av ruggande gäss och satellitmärkning av rastande gäss vid kusten inom ramen för ett projekt i samarbete med SOF. Projektet stöds också av Våtmarksfonden och man arbetar på Naturvårdsverket med att få fram finansiering för vidare undersökningar.

Kort sagt pågår det redan arbete, där SOF medverkar (mina anslag från den privata stiftelsen förvaltas av SOF) för att förbättra kunskapen om skogssädgässen och därmed för att förbättra möjligheterna att sköta beståndet på ett rätt sätt.

För att vi skall lyckas med arbetet behövs naturligtvis samarbete på alla fronter och här finns ju utomordentliga möjligheter för enskilda ornitologer och klubbar att vara med och samla in observationer av de märkta gässen för att öka kunskapen eller genom att bidra till att "fånga in" ev nya lokaler så vi kan hålla koll på beståndsutvecklingen för sädgåsen i landet.

Tack Leif för klarläggande information om skogssädgåsens totalbestånd.
Skönt - jag känner mig något lugnare.
Kvällen börjar bli sen och jag ska studera meddelandet noggrannare imorgon.

Gebbe

Jag är själv definitivt ingen gåskännare men det som han beskriver finns också redovisat i den förträffliga boken "Goose populations of the western palearctic, a review of status and distribution" utgiven 1999 (kanske börjar bli till åren men tycks stämma ganska bra) av just Wetlands international och National environmental research institute, Denmark.

Jag köpte boken på Naturbokhandeln har jag för mig, borde gå hitta där alt direkt via Wetlands international. Kan definitivt rekommenderas om du är det minsta intresserad av gäss (boken är dessutom en fröjd att läsa; lättillgänglig och härlig layout!)

Leif N har bidragit till boken "Goose populations of the western palearctic, a review of status and distribution" utgiven 1999 av just Wetlands international och National environmental research institute, Denmark.

En höjdare bland fågelböcker; gedigen redovisning av samtliga gäss inom VP. Dessutom skrivet och utformat på ett lättillgängligt sätt.

Ett måste för alla gåsintresserade!

mvh Bob Lind, Norrahammar