domherre

Östliga domherrar. Hanen starkt körsbärsröd, mera vitt på övergumpen, vita fläckar på yttre stjärtpennor samt bredare och tydligare vita vingband kan vara ras-skiljande tecken förutom det tutande lätet.

Med anledning av den invasion av troligen östliga domherrar som ägt rum under hösten 2004 visar jag på denna sida en sammanställning av de inlägg och uppgifter som har inkommit på nätverket brevduvan samt med ytterligare några uppgifter som jag fått ta del av.

Anders Eriksson: " Hej! För alla domherrefantaster (!?) kan nämnas att arten verkar vara ordentligt på g i år. Idag ringmärktes 173 stycken på Svenska Högarna, kan detta vara svenskt dagsrekord? Igår fångades på samma lokal 84 stycken och totalt beräknas ön ha passerats av minst 1500, troligen betydligt fler, domherrar de senaste två dagarna. Inte vet jag om det kommer så värst mycket tunga rarrisar i domherreflockarna, men ändå..."

2. 2004.10.13

Teet Sirotkin: "Hej! Vi har haft en diskussion om domherrar på betonglistan i Sthlm och det har tydligen även vart uppe på sträcklistan, men jag finner det intressant nog att plockas upp för diskussion på brevduvenivå.

De flesta lär väl ha märkt att det har rört sig ovanligt många domherrar längs våra sträckleder i år. Många anser också att de har konstiga läten, spekulerande i att det kan röra sig om en östlig population medlite annorlunda, hesare läte. Lätet skall enligt somliga vara mycket likt bändelkorsnäbbens trumpetläte. Hur det nu är med den saken låter jag vara osagt, men för att kolla om östliga populationerna skiljer sig lade jag ihop läten från Japan med läten från Skandinavien i samma ljudfil. De två första är japanska, de två andra svenska. Här kan du
plocka ner mp3-an och lyssna."

http://s6.yousendit.com/d.aspx-id=4B8494AE9BE2EF841A932FAE9DAED0B0

Bengt Neiss: "Hej.. Jag har själv hört lätet från flera sträckande Domherrar och tycker också
att det är väldigt likt Bändelkorsnäbbens trumpetläte. Jag hörde detta läte från Domherrar första gången i samband med invasionen av Bändelkorsnäbbar för ett par år sedan. Observationen gjordes i Storvreta, Uppland. Det var några Domherrar som dök upp ett par veckor efter min sista Bändelobservation
i Storvreta vid mitten av oktober. Personligen tror att de är östliga, i huvudsak för att jag endast hört dem vid denna tiden på året."

4. 2004.10.14

MattiasPersson: "Tjenare Teet o Bengt, intressant att du tog upp detta för diskussion. Jag reflekterade över "annorlunda läte" när vi var på Öland i helgen och till min förvåning var det vanliga domherrar.

Intressant nog har jag även hört lätet i Hörby igår då ett antal individer uppehöll sig i ett villakvarter m många bärbuskar."

Staffan Åkeby: "Både jag själv - i helgen - och min personal på Djurparken hörde lätet idag och reagerade på detta märkliga domherreläte."

6. 2004.10.14

Gunnar Rosqvist: "Utanför Jönköping i måndags."

7. 2004.10.14

Gebbe Björkman: "I Stugan vid Tåkern nu idag höll ett par domherrar till i almarna. Hela tiden hördes läten som var väldigt lika bändelkorsnäbbens. Ett rakt, nasalt trumpetande. Hade jag inte sett dem hade jag noterat bändelkorsnäbb. Det gjorde jag faktiskt oxå för några dagar sedan - men den hörobsen får jag nog revidera efter detta (se dagboken på hemsidan under september).

Jag vet mig aldrig ha hört detta lockläte hos domherre tidigare men däremot finns en liknande variant ju i sången. Lätet kan sägas frambringas av två närliggande toner som ljuder samtidigt så att vibrationer och assonans uppstår. Man kan härma det någorlunda genom att humma och vissla samtidigt.

Spännande i alla fall!"

Stefan Lithner: "Hej !
Jag har i stort sett samma erfarenhet som de som de senaste dagarna berättat att de hört domherreläten som åtskilligt påminner om bändelkorsnäbbens trumpetläten. Detta läte stötte jag på första gången i norra Blekinge hösten 1993 (- åtminstone noterat den 10/11-93).
Domherrar med sådant läte fanns i aktuella område åtminstone in i januari 1993. Sedan dess har jag stött på det lite då och då, f.f.a. i norra Blekinge under perioden nov - feb. (Om jag hört det även i mars minns jag
inte i skrivande stund. Tyvärr har jag nog inte noterat detta läte sedan jag väl fått kläm på att domherrar med detta läte fanns i området) men även under inventering i slutet av oktober (Bräkne-Hoby).

Efter att ha konstaterat att lätet verkligen kom/kommer från domherrar har jag undrat just som antytts här på duvan, om det är fåglar österifrån eller det är ett läte som yttras företrädesvis under höst-vinter.
Således liknande den situation vi upplevde för några år sedan när vi började fundera på vissa gransångares läten under hösten där lätet påminner om taigasångarens läte."

Martin Helin: "Hej alla! Samma iaktagelse har gjorts också i Finland i år: mer domherrar än vanligt
(några fina sträcksiffror räknade) och en del verkar ha ovanliga (trumpet-) läten (liknande bändelkorsnäbb).

Deras ursprung är inte klar här heller."

Tommy Eriksson: "Att många av de domherrar som nu "invaderar" vårt land kommer österifrån är nog ställt utom allt tvivel. Under vecka 40 låg jag på Svenska Högarna, ytterst i Stockholms skärgård, och ringmärkte fåglar tillsammans med Bill Douhan. Med början på onsdagen ringmärkte vi 84, 173, 68 , 8 domherrar, dvs totalt 333. Att det inte blev fler fåglar under lördagen beror alldeles säkert på att fåglarna inte hunnit till ön förrän vi var tvungna att "dra ihop" för att åka in till land. Mönstret var nämligen detsamma de tre första dagarna, domherrarna började anlända från nordost med en klar "peak" vid 11-12-tiden, dvs efter ca 5 timmars flygning i dagsljus. Och i nordost ligger som bekant Finland. Utan att veta hur fort en domherre flyger misstänker jag att dessa 5 timmar är vad som krävs för att flyga från fastlandet i Finlands sydvästra del till Svenska Högarna.

Det skulle vara mycket intressant med en rapport från finska Lågskär och estniska Sörve som också måste ha berörts av dessa domherrar.

Och hur många fågelarter finns det som har lika tät fjäderskrud som en domherre, det skulle också vara intressant att veta."

11. 2004.10.14

Anders Eriksson: "Hej!
Många är det som reagerat över domherrarnas heshet i höst. Visst, de låter hest, men till förväxling likt bändel tycker jag faktiskt inte att de låter (nu får jag nog en väldig massa mothugg...). Jag håller med om att det skiljer sig en del från den "normala" visslingen, men jag tycker det är en hel del spår av domherre i lätet ändå, och en bra bit ifrån bändelkorsnäbbens riktigt nasala läte. Bändlarna tutar ofta två gånger i taget, det har jag inte hört någon domherre göra.

Det i särklass vanligaste lätet från bändlarna, såväl flygande som sittande, är det pilfink/gråsiskelika "tjepp", "tjeck", ja ni vet vilket läte jag menar. Ofta hör man inte tutandet alls från en överflygande flock utan först när flocken landat eller är på väg att landa tutar de och inte heller då särskilt frekvent. Tutandet tror jag kan ha ungefär samma funktion som gråsiskans "tjuii" läte, d v s någon typ av kontaktläte och inte ett förstahands lockläte. Hör man endast tutandet tycker jag att man ska tänka sig för både en och två gånger innan man
hänger in bändelkorsnäbb, jag har i a f aldrig hört det lätet utan att också höra det andra."

12. 2004.10.14

Per Sandberg, Piteå: "Hej! En liten fundering kring massförekomsten av avvikande ljudbild från sträckande domherrar:
Kan det inte vara så att häckningsframgången i t.ex. norra Ryssland varit ovanligt god i år i områden där domherrar häckat i närheten av (häckande) bändelkorsnäbbar (eller att häckningsframgången varit ovanligt god för just bändlarna detta år), så att de uppväxande domherreungfåglarna influerats och kunnat lära in "trumpet"-härmande läten; läten som sedan sprider undran under deras flyttrörelser mot vinterkvarteren?"

13. 2004.10.14

Douglas Gustafsson: "Hej Anders, (och ni andra). Nej. Jag tycker inte du ska få på huden från någon. Vi har faktiskt haft uppe detta på Höglandsskådnings motsvarighet till brevduvan för mer än en vecka sedan, ity två Tranås-ornitologer trott sig hört bändelkorsnäbb. Jag dristade mig då att anta att det kanske det var domherre
de hört, då jag redan 30.9 haft småflockar med domherre på flera platser i Aneby kommun. Jag hade själv studsat till första gången jag hörde deras läten, men erinrade mig, faktiskt,raskt att detta läte, som kan anses vara lite bändellikt, hade jag hört förut, och visst "fasen" var det domherre. Men jag håller med att det höjde pulsen en stund, innan jag kom på vad det var, så ingen större skugga bör väl falla på de som jublat för tidigt. Jag menar också att det trots allt är skilt från bändelkorsnäbbens läte och bl.a. mer dämpat. Din slutkonklusion Anders finner jag synnerligen efterföljansvärd. Kolla en gång till på alla obsar. Det kanske är en VANLIG
art som avviker något och absolut inte något ovanligare. Dessutom måste jag berömma C:3 för att vi har brevduvan. Vad snabbt information kan spridas till alla och bra diskussioner kan föras numera, så att vi alla får mer kunskap."

Per Gustafsson, Karlstad: "Hejsan! Håller med Anders och tycker absolut inte att han förtjänar "en väldig massa
mothugg". Visst kan dessa domherrar låta likt bändelkorsnäbb men någon förväxlingsrisk av större mått är det inte om man tänker efter lite innan man artar. Jag kan erkänna att jag en tiondels sekund när jag hörde ett
"dubbeltut" från en sträckande domherre för några veckor sedan (jodå Anders, även domherrarna kan köra dubbla tut likt bändel) tänkte att jag kanske hade en bändel på intågande men vid nästa tut fick jag inte längre ihop det.

Givetvis kan svårighetsgraden variera från person till person (vi uppfattar ju läten väldigt olika) men tar man dessa domherrar som bändelkorsnäbb skulle jag nästan vilja påstå att det beror på bristande erfarenhet av
bändelkorsnäbb (åtminstone dess tut-läte) eller alltför hastig artbestämning. Så vansinnigt lika är de väl ändå inte eller?
Skulle dock ändå vilja ge Anders ett litet mothugg. Bändelkorsnäbb kan mycket väl köra trumpetlätet i flykten, ibland också enbart detta utan "gråsiskelätet". Detta hör kanske till undantagen men jag minns att under
invasionshösten för två år sedan var detta något jag hörde ett flertal tillfällen."

15. 2004.10.15

Ingemar Marklund: "Hej!
Det var kul att läsa dina iakttagelser om bändel/domherreläten.
Exakt samma sak upplevde jag i lördags (9/10) på Åstholmen nordost om Sundsvall. Jag var beredd att notera några överflygande bändelkorsnäbbar, men blev ändå lite tveksam. Det var något som inte kändes helt rätt. Jag fick syn på fåglarna som gick ner och det var ju domherrar. Har ej kollat litteraturen om dessa läten
hos domherre finns beskrivna någonstans."

Tommy Oscarsson: "Tänkte bara inflika med detta om domherrelätet. Under birdwatch så reagerade
vi också på detta ovanliga domherreläte som även vi funderade på. Detta var
i Bergslagsskogarna i Lindesberg."

17. 2004.10.15

Patrik Sandgren: "Hej Duvor!

Domherrarna är också i skåne. Jag har sett dem vid flera lokaler och samtidigt lyssnat till deras hesa stämma. Jag har med minidiken spelat in en liten fil av några herrar på besök i Lund och klippt ihop dem med en befintlig fil av en bändeltrumpet. Först två toner från domherre, sedan tre toner från bändel. Själv tycker jag att tonhöjden är mycket högre från en bändel, och mer pressat nasalt.
Domherrens "vanliga" dämpat dova sjungande läte finns ju även med som en återkoppling i allt det hesa. Domherrens hesa ljud får åtminstone mig att tänka på en nödvisselpipa på en flytväst! Har själv hört
bändeltrumpet live två gånger (och samtidigt sett!).

Fridens"

Mattias Persson: "Tjenare,

ska vi enas om ngn form av tillägg i "kommentar" på svalan på dessa udda observationer - istället för att var och en kommenterar på sitt sätt? vad tycker expertpanelen är lämpligt som komplement?"

Patrik Sandgren: "Hej igen duvor!
Efter lite försiktig kritik från en erfaren duva om att min förra fil inte riktigt motsvarar den heshet som kännetecknar de domherrar det pratas om, har jag nu sprungit runt i Lund för att hitta några ännu
hesare. Jag hittade en flock som var riktigt hes, och har därför reviderat min förra fil: först två hesa domherretoner och sedan tre från bändel.
http://www.student.lu.se/~muv94psn/domband.mp3

20. 2004.10.16

Ralf Lundmark: "Skådare!

En eloge till alla som själva avslöjat att höstens knepiga röster kommer från domherrar och inget annat!

Ett bra exempel på att uteslutningsmetoden vid artbestämning inte är helt pålitlig. För att det ska fungera måste man ha hela bilden klar för sig. När har man det? Domherren är en art som förmodligen de flesta skådare hängt in från köksfönstret redan som 10-åring och dess läte och utseende sitter nog hos de flesta. Men! Så kommer höstens invasion och alla får revidera sina kunskaper...

Inte borde det vara något problem att skilja dessa domherrar från bändelkorsnäbbens trumpetande. Det hänger naturligtvis på erfarenhet och känsla för just ett sådant läte, inte nödvändigtvis att man är en erfaren skådare. Bändelkorsnäbbens läten tycks spöka hos många erfarna skådare och det nya domherrelätet kan möjligtvis ha ställt till det ytterligare. Inte ens säkert att inspelade läten hjälper. Särskilt då det ställer stora krav på inspelningsutrustning samtidigt som lyssnaren ska ta ställning till om ljudupptagningen är bra eller ej. Ofta knepigt att få en korrekt uppfattning om ljudstyrka hos ett uppspelat läte. Något som förresten var slående hos Patriks ljudfiler där domherren var nedtonad och bändeln väldigt ljudstark, vilket f ö försvårade jämförelsen (Patrik! bra jobbat ändå Du behöver inte springa ut en tredje gång!).

Några har i tidigare inlägg berört bändelkorsnäbbens trumpetläte eller ska man säga läten? Bändeln kan variera sitt trumpetläte från ett väldigt dämpat läte som hörs blott 50 m. Den ljudligare varianten är mera genomträngande och hörs lite längre. Om det är två skilda läten med olika funktion törs jag inte uttala mig om men kan inte påminna mig om att jag hört något mellanting.
Har själv aldrig hört trumpetläten från en uppenbart sträckande bändelkorsnäbb, endast "gråsiskelätet" vid sträck! Däremot yttras ibland trumpetlätena vid kringdragande i t ex villaområden eller på sträcklokalen. Inte sällan då en bändel kommer på insträck och övergår till "kringdragande" (eller går in för landning) yttras trumpetläten. Anser f ö att bändelns trumpetanden ändock är späda och inte låter sig höras på särskilt långt håll. Höstens domherrar hörs på längre håll (upp till 250 m då de kommer farande hinderfritt).

För dom som känner bändelkorsnäbbens läten ska inte dessa domherrar vålla några som helst problem i fält.

Det blev ett längre förspel än tänkt! Min fundering är egentligen den: Var i hela friden har våra vanliga flöjtande domherrar tagit vägen??? Mina senaste 500 domherrar sedan 29/9 har "trumpetat". Tidigare år har jag plockat in "vanliga" sträckande domherrar i Västmanland långt in i oktober. Varför hör jag inte dom i år???"

21. 2004.10.19

Stefan Lithner: "Hej Gebbe !

Har just tagit del av Din samlade info om domherrar inhämtat från Brevduvan.
Trevligt att veta att åtminstone någon eller några sparar på infon som presenteras på duvan.
Jag sparar själv vissa inlägg som jag finner särskilt upplysande.

Nu har domherrarna med annorlunda lockläten nått även England, där de vållat huvudbry hos många fågelskådare. Men mindre vana som man kanske är med bändelkorsnäbb gör man här jämförelser med ökentrumpetarens läte.

Brian Unwin: "When I heard an immigrant bullfinch calling in Whitburn Coastal Park, north-east England, last week my first thought was that the sound resembled the call of Trumpeter Finch. I mentioned this during a phone call to a Shetland birder and he reckoned that could apply to the birds being widely seen in the Northern Isles currently. His description of the call was:
"Similar to a short, distant burst of a car horn."

He stressed that on Shetland he only ever sees Northern Bullfinches but the typical call of the birds in this autumn 's record influx is unlike what he had heard before. This made him wonder wherther they might be from a more easterly population with a different accent. Such a situation would certainly fit with the recent pattern of appearances - Rufous-tailed Robin
and Chestnut-eared Bunting on Fair Isle, a record run of White's Thrushes etc.

It's hard to suppress an upwelling of speculation that something odd has happened in north-east Asia this autumn."

"It's hard to suppress an upwelling of speculation that something odd has happened in north-east Asia this autumn."

Teet Sirotkin: "Hej!
Dom har kommit enda ner till SW tyskland i alla fall. Har någon listat ut var dom kommer ifrån eller hört rapporter från andra håll? Är det någon som känner igen lätet från sibirien, Kina, eller så? I Japan låter dom som vanligt i alla fall.

/"Dr" Teet

Axel Braunlich: "Dear All,
Regarding the "strange" calling Bullfinches in Sweden I forward a message from Wulf Gatter. Wulf runs a bird observatory (since 37 years!) on the northern slope of the Swabian Alb, a low mountain range in SW
Germany.

Wulfgatter@aol.com
Date: Mon, 1 Nov 2004 13:36:32 EST
Subject: Re: [BirdsinRussia] Researchers of Bullfinches (Pyrrhula
pyrrhula)
To: braunlich@ipn.de

Hallo Axel, dear friends, dear Dr. Shergalin, dear Dr. Sirotkin, after 37 years of field work at our migration research station in SW-Germany I heard these calls in the last days of october 2004 the first
time from birds which migrated usually higher than our weak flying central European Bullfinch migrants. I have written several papers about field identification of migrating Passerines describing flight calls
also. There really seems to be an influx of maybe far eastern Bullfinches. We are of
course interested in any further news in that case and will also inform you about what we will find out

Mike Pennington: "Many people will already be aware that there is an invasion of Bullfinches
taking place at the moment. In Britain, birds began arriving in Shetland on
10th October and by the end of the month they had certainly reached as far
as the Western Isles and Ireland.

The calls of these birds (at least in the first wave) have attracted much
attention.

A paper on this influx is being compiled for publication in the journal
British Birds and I would like to appeal for information to be sent to me
at bullfinch@pennington.charitydays.co.uk

I am interested in collecting data on the following:

. counts and sightings in Britain, especially systematic data, but
including unidentified Bullfinches at unusual locations which may be
immigrants

. data from ringed birds, including age and sex

. records or summaries of information from any other countries affected by
the invasion

. informed comment on the origins of the invasion and/or the unusual calls
given by many individuals

I am happy to exchange information with anyone who may be compiling
information from the prespective of their own country.

Henrik Lerner: " Hi all,
Besides the calls, are there any differences in the plumage? In the center of Linköping, Sweden I haven't recognised any invasion yet, but redpolls have arrived and we have an invasion of waxwings.

Every day I still see and listen to the Bullfinches with odd uttering, believed to be Eastern ones. I´ve compiled a list of writings about them from "Brevduvan", the popular swedish web net. You can read it all on my webpage if you go to http://www.gebbe.com >Nature > Domherre. ( but most of that is in Swedish though).

I told a fellow birder and ringer here in the area about the notes and pics. made on Åland, Finland, that these bullfinches have got crescentshaped white markings on the outermost tailfeathers ( link to pics: http://www.tarsiger.com/index.php?pic_id=karainio1099378498&lang=eng )

"Dear Gebbe,

Through the kindness of Fons Willemsen in Belgium I paid attention to your
website <http://www.gebbe.com >Nature > Domherre>. with the Pyrrhula info
and nice picture. Our ringing station (Vrs Castricum, Netherlands) caught
some 4 of these large bullfinches in late October, all on days I wasn't
there; no notes on voice were made, but they were apparently lured to the
nets by the normal (europoea or nominate) bullfinch call which we display.
On our Dutch ringing chatnet lots of discussions are going on about these
birds: some ringers caught them at the same time as europoea and did not
note a difference in colour between these birds, which is suspect because
nominate pyrrhula should be paler; they only noted the large size. A few
ringers indeed noted a different 'peep' call, and they noted a broader
purer white wing bar (formed by the tips of the greater coverts).

For my bullfinch studies, still to be published, I examined a number of
Tomsk-Yenisey bullfinches in the BMNH, ZMA, and elsewhere, and I found no
obvious differences in colour or size between these and nominate pyrrhula
from Fenno-Scandia. What your picture shows, bright cherry-red underparts,
pale grey upperparts, a pale stripe on the outer tail-feathers, and
(especially) broad pure white tips on the greater coverts looks like
cassinii (= kamtschatica). Alas, I do know nothing about the call of these.
Cassinii breeds in Kamchatka and along the western and northern shore of
the Sea of Okhotsk. I've never heard of any occurring further west, though
breeding in the Verkhoyanskyi or Kolymskyi mountains or middle Lena or
Aldan basins can not be excluded. Even if they breed there, this is still
far away from Europe. Nevertheless, you never know with birds under stress.

Additional characters of cassinii may be the larger white rump (25-35 mm of
white in the middle instead of 18-25 mm), and the better development of the
'cassinii-stripe', a white stripe along the shaft on the middle portion of
t6. Unlike the statement in Svensson's identification guide, this stripe is
frequently present in europoea and nominate pyrrhula, too (without apparent
geographical variation in frequency; 6 of 26 Yenisey basin pyrrhula I
examined had it, approx. the same frequency as in Scandinavian birds), but
here it is always narrow and short; in cassinii it is often somewhat longer
and broader, as shown on your photograph, and it is more frequently
present. However, I have examined too few cassinii (4 males, 1 female, of
which 3 got a stripe; in the nat. hist. musea of Tring and Vienna) to make
a firm statement about size and frequency; wing, tail, and bill
measurements of cassinii are as in nominate pyrrhula. According to the
literature, 7 of 8 cassinii from the Russian Far East had a stripe, and 8
of 10 from Kamchatka (Johansen 1904, Bergman 1935). You should go to the
NRM in Stockholm to see more cassinii, as they have the famous Bergman
collection from Kamchatka! I didn't examine any nominate pyrrhula from east
of Krasnoyarsk and Minusinsk, thus roughly east of the Yenisey basin, apart
from two winterers from the Onon River in Transbaikalia; cassinii is
frequent in Amur- and Ussuriland in winter (where also cineracea and
rosacea are present) and one can not exclude that it occurs as a breeder in
the Lena basin or north of the Vilyuy, though Stepanyan attributes birds
from there to nominate pyrrhula.

Perhaps our recent invasion of Bullfinches is thus made up by cassinii from
areas like the Verkoyansk mountains or the Aldan basin, though before
accepting this I would suggest a direct comparison of a captured invasion
bird with true cassinii, and recordings of the call of cassinii are needed
to see whether this is really different. That far eastern birds in general
may indeed go as far west as Europe in poor-berry years like 2004 may be
shown by a Japanese Waxwing which hit the window of a house in
Amsterdam-North, was taken into care in a bird hospital and after death was
delivered at our museum last week.

Best wishes

Kees Roselaar
Zool. Mus. Univ. Amsterdam"

Gebbe Björkman: "Hej alla skådare.

Ännu har inte invasionen av "konstiga" domherrar ebbat ut, även om jag
senast idag hörde "vanliga" läten i trädgården. Och inte heller har
uppmärksamheten och diskussionen om rastilhörighet och ursprung tagit slut.
I Sverige tycker jag emellertid att det varit e n tämligen ointresserad nivå
jämfört med hur det har bemötts i t ex Holland och England.
Själv finner jag denna invasion av egendomliga domherrar vara något av det
märkligaste som hänt under mitt liv som skådare.

Jag har som tidigare meddelats, samlat på mig något av den diskussion som
varit på brevduvan, under en sida som jag kallar "domherre" på min egen
Websida.
Jag har sänt ut ett litet fyrblink om detta på nätverket EBN och fick
nedanstående mycket intressanta svar från Holland. Nog låter det spännande
och facinerande.
Läs och begrunda och välkommen in på domherresidan du också.
Har du länkar till ytterligare skrivningar i ämnet kan du väl meddela mig så
att jag kan komplettera, tack.

Se vidare:
http://www.gebbe.com"

31. 2004.11.30

Gebbe Björkman: "Dear Kees

Thank you for your interesting and thoroughly worked-through-answer on my
P.pyrhulla e-mail on EBN.
I regard this invasion of odd Bullfinches as such a remarkable happening in
my "birdlife" as what took place with the expansion of Bearded Tits
P.biarmicus in the 70:ies here in middle south Sweden and Lake Tåkern. I
thought I "knew everything" about bullfinches. But you never, never, never
know!

I have forwarded your answer to the Swedish Webnet "Brevduvan" and urged
birders and ringers in Sweden to be more observant and interested in the
matter. We have been to "familiar" with the species so far I believe.

I look forward to the publication of your work and wish you the best. Hope
we can keep in contact.

Finally I must draw your attention to the fact that the pictures you refer
to are not mine. They come from a link in Finnland:

http://www.tarsiger.com/index.php?pic_id=karainio1099378498&lang=eng

and the name of the photografer is: Kalle Rainio"

Bengt Neiss: "Hej..
Jag hade själv två Domherrar i Storvreta förra helgen som lockade med det
"konstiga" lätet. Det är dock de enda jag hört sedan "invasionen".
Vill dock tillägga att jag hörde motsvarande läten i samband med
Bändel-invasionen för ett par år sedan från någon/några enstaka Domherrar
(under ca. 1 - 2 veckors tid) som dök upp då."

33. 2004.11.30

Stefan Lithner: "Hej Gebbe,
- och alla Ni som lyssnat på s.k. "östliga domherrar" på senare tid!

Trevligt att höra att även Du håller ett öra öppet för de östliga
domherrarna.

Jag nämnde i ett tidigare mäjl att jag har noterat deras förekomst lite då
och då sedan hösten 1993, men inte tidigare konsekvent bokför dem.
Efter diskussionen på Duvan i höst har jag börjat med att notera dessa
östliga domherrar särskilt.

Under andra omgången av Svenska vinterfågelräkningen 14 o 16/11 noterade jag
således på 40 punkter: 20 domherrar (15 + 5) varav (minst) 2 östliga. Dessa
båda i Bräkne-Hoby där det större antalet domherrar protokollfördes.

Min gissning är att vi kommer att ha kontakt med dem åtminstone någon månad
till, kanske någon eller ett par månader in på nästa år. Det har hänt förr,
men om det är så att de östliga domherrar som kommer hit under höstarna
regelbundet stannar under en stor del av vintrarna känner jag inte till Jag
vet bara att det har hänt.

Jag kommer att fortsätta med att notera dem särskilt, både under denna
säsong och högst troligt också under kommande säsonger.
Vore rätt kul om fler personer har börjat eller börjar med det."

Johannes Löfqvist: "Jag har en liten fundering när det gäller domherrar. Faktiskt inte gällande östliga. Det gäller med könssammansättningen i flockar.

Jag har vid min fågelmatning i Umeå reflekterat över att de flockar som kommer ofta har kraftig dominans av något av könen. Ena stunden kan jag ha en flock på 9 domherrar varav 7 är honor. Nästa flock är könssammansättningen omvänd med kraftig dominans av hanar.

Är det så att domherrar delar upp sig i han- respektive honflockar under icke häcktid?"

Det börjar vid köksbordet med en kopp perculatorkaffe till saffranssemlorna. Vedvärmen är skön och stämningen hos Solveig och Lars-Eric är trivsam och mjuk. Forsythiabusken utanför piskar i den hårda sydvästen och under den söker alla fågelbordets arter vindskydd. Talgoxar, blåmesar, en svartmes, två entitor, tre grönfinkar och så räknar vi in nästan tjugo domherrar. De är en av anledningarna till att jag är här idag. Jag är nämligen på spaning; efter östliga herrar. Jag slänger iväg ett digitalt fotoskott genom glasrutan och lyckas fånga tolv individer i samma bild. Det var länge sedan jag såg så många domherrar så tätt packade.

Huruvida det är svenska eller östliga domherrar är inte lätt att säga. Bättre då att gå till frysen. Solveig plockar fram tre plastpåsar med vardera en fågel. Alla har de flugit på köksdörrens svarta fönster under den senaste veckan. Jag öppnar nyfiket och kollar av de yttre stjärtpennornas innerfan. Alldeles svarta fjädrar. Svenska, eller snarare nordiska med andra ord. Lite besvikelse känner jag nog. Jag hade hoppats på någon med halvmånformade vita fläckar som indikator på östsibirisk ras. Men man får ta det som det kommer.

... och här nedan jämfört med en domherre fångad i Finland antagligen av en östlig ras.

Nu är det så, att Kalle Rainio poängterar för mig vid mail-kontakt om att få låna ovanstående bild, att det inte finns några klara skiljelinjer mellan raser i öst-västlig led av domherre. Han skriver att de vita fläckarna på domherrens stjärtfjädrar kan finnas även hos västliga individer men, att tendensen ökar ju längre man kommer mot öster; en s.k "kleen" med andra ord. Här följer ett citat av Kalles meddelande:

So, what I want to address is that individual birds cannot be identified as eastern by the spots in the outer tail feathers. It is a character that is present in all european populations, only the proportion of individuals with white spots increases towards east.

There is a publication concerning the matter: Voipio, Paavo 1961: On certain morphic characteristics of the Northern European Bullfinch (Pyrrhula pyrrhula). Ornis Fennica 38 (3-4): 81-92

Cheers, Kalle Rainio

Markus Lagerqvist: "I dagens Göteborgs-Posten (av alla källor...) finns en notis om höstens
tutande domherrar (del 1, sid 1).

Där står att en rysk ornitolog har löst frågan. Enligt honom är det
sibiriska domherrar som kommit hit eftersom de blivit utkonkurrerade av
kaukasiska domherrar. Som källa anges TT-Ritzau.

Nån Duva som vet något om detta? Kan detta verkligen stämma??"

Juhani Vuorinen: "Jag vet bara att det pågår livlig debatt om dessa domherrar i Finland just nu! Vissa misstänks ha långaväga östligt ursprung. Några har fångats och de har vad jag förstår inte vanliga enfärgade stjärtpennor utan pennor med stora vita (ljusa) fläckar! Vet ej om dessa individer har varit "tutande" eller ej! Fråga gärna någon finne som vet, Martin Helin, t.ex.!!!!!"

39. 2004.12.21

Leif Johansson: "Nej några sibiriska domherrar är det inte enligt TT och den ryska ornitologen. Enligt honom handlar det om Kaukasiska domherrar som stack iväg när vintern kom för tidigt. Dom har passerat sina sibiriska bröder på vägen hit. Det handlar alltså enligt TT om kaukasiska domherrar."

Staffan Åkeby: " Jag får inte ihop detta.

Kaukasien ligger ju mellan Svarta och Kaspiska havet. Flyttar domherrarna
därifrån norr ut/nordväst ut?? Hur i hela friden kan de på vägen hit passera
de sibiriska domherrarna??
Eller finns det fler Kaukasien?"

Leif Johansson: "TT: ursprungstgm var mycket kortfattat. Men enligt det flyttade domherrarna österut, vilket låter än mer märkligt om dom tagit sig h it. Men bortsett från det så står det att dom kaukasiska domherrarna flankerade dom sibiriska.

Det troligaste är väl att dom Kaukasiska domherrarna, om det handlar om sådana, passerat dom sibiriska medan dom var kvar på sina häckplatser och legat före dom i flytten, en viss sammanblandning blir det antagligen automatiskt under själva flytten.

Men just när det gäller fåglar så är tyvärr risken för fel i översättningar som nyhetsbyråer gör stor då kunskapen ofta är begränsad."

42. 200.12.21

Viktor Nilsson: "Jag har läst ett par inlägg i frågan i diskussionsgruppen Birds in Russia. Men jag misstänker att man inte får citera hur som helst, så jag sammanfattar istället.
Ett inlägg är skrivet av en Oleg Boroodin, Ulyanovsk, Russia. Det skrevs ursprungligen på ryska men har översatts och vidarebefodrats till diskussionsgruppen. Han menar att det är fåglar som tillhör rasen Pyrrhula pyrrhula rossikowi som häckar vid svarta havets södra kust som har nått nordvästra europa.
Anledningen antas vara de tidiga, kraftiga snöfall som drabbat turkiet och närliggande områden.
Detta baseras på att fåglarna är kraftigt röda och att det röda utbreder sig långt bak på undergumpen, samt angående lätena i detta område: "Represented calls are more
jerky, they are of another tonality, less soft and less minor, than in our
"guys"."

Dock tillåter jag mig tvivla kraftigt. Särskilt som Stora Fjäderägg slog sitt rekord i totala antalet ringmärkta fåglar ganska tidigt under hösten, till stor del tack vare ett överlägset rekord i antalet fångade domherrar. Det var i slutet av september/början av oktober som domherrarna gick till, vill jag minnas. Medan jag själv var därute helgen 9-10 oktober hörde jag flera gånger trumpetarlätet. Att fåglar från sydost skulle nå västerbotten och i så stora antal innan de på allvar nådde södra Sverige känns otroligt.

43. 2004.12.22

Stefan Lithner: "Hej !

Det är nog inte bara förekomsten av tutande "östliga" domherrar som är
ovanligt med domherrarna i år.

Jag har vinterfågeltaxerat ett antal rundor, av vilka jag har följt ett par
stycken under åtskilliga år.

Aldrig tidigare har jag noterat fler domherrar under mina rutter än i
vinter. Hur många individer man noterar är dels lite slumpartat under
enstaka inventeringar. Dessutom är antalet individer i hög grad beroende av
hur många av fåglarna man ser. I många fall hör man bara att arten finns på
aktuella punkt. Därmed vet man ingenting om ifall det rör sig om en enstaka
fågel eller det är en större flock som drar över eller sitter inom hörhåll.
Allra mest slumpartat blir det då man hör att det finns mer än en individ.
Därför berättar det antal punkter där man träffat på arten en hel del om hur
vanlig arten är.

En sydlig rutt halvnära kusten har jag inventerat sedan vintern 1997/98.
Högsta siffran har jag ifrån i vinter och ifrån vintern 01/02 med 7 pkt/11
ind. Obetydligt färre noterade jag vintern 02/03 med 7/8. Därmed är
resultatet från denna rutt visserligen högt men inte extremt.

På en rutt nära gränsen mot Småland som jag inventerat sedan vintern 94/95
förhåller det sig annorlunda. Här noterade jag i vinter 13 pkt/70 ind. Den
näst högsta siffrorna är från vintrarna 01/02 och 03/04 med 8/18 resp 4/22.
Under övriga år ligger siffrorna på i medeltal 3,6/5,6 (7 år).

Den tutande "östliga" domherren fanns med bland dessa samlingar också, åtm.
2 på vardera rutten.

Med dessa uppgifter om vår mest jultypiska fågel får jag tillönska duvans
läsare en

God Jul
och ett Gott Nytt År."